26 juni 2012

Att hitta rätt riktning


 
Många gånger överensstämmer inte kartan helt med verkligheten och då är det lätt att gå vilse. Ibland har jag haft två kartor men ingen av dem har heller stämt överens vare sig med varandra och inte någon med verkligheten. Det jag dock har kunnat lita på fullständigt är dessa gula pilar eller snäckor som visat riktningen. Jag har kunnat vila i att någon gått före mig och märkt ut vägen och att de finns där, ibland är de inte synlig med en gång men om jag då bara går en liten bit eller stannar upp en stund så dyker nästa riktmärke upp. Ibland är vägen översållad med pilar och det går inte att ta miste om riktningen. 

Ibland har jag fått för mig att läsa i guideboken eller ta reda på hur långt jag har gått på dagens sträcka (det går ju att få ett litet hum i alla fall). Ibland kom jag på att jag ville kolla upp något spanskt eller portugisiskt ord i mina praktiska reseböcker som jag haft med, jag har gått och läst och haft fokuset på boken. Plöstligt hamnar jag i ett vägskäl och då vet jag inte var jag är längre. Missade jag något tecken tidigare för jag ser inget.

Jag inser att det gäller att vandra med en medveten närvaro om mig själv, här och nu. Samtidigt som jag behöver vara medveten och närvarande och uppmärksam på landskapet runt omkring mig. En liten balansgång, men den är enkel om jag koncentrerar mig på det som är det viktigaste just nu, att vara närvarande i mig själv och inte låta mig distraheras av andra saker som för stunden inte är viktiga.

För att hålla rätt kurs i livet så gäller det att i vardagens alla bestyr och distraktionsmoment försöka hitta utrymme för att vara närvarande och behålla fokus på sig själv och därifrån upptäcka riktningsvisarna i livet. Ibland är vägen lätt att gå alla tecken pekar mot ett håll. Medan vi andra gånger måste stanna upp för att titta lite extra för att hitta riktningen som visar mot ett mål som vi kanske inte helt uppfattar men som vi vet finns där. Riktningen som ändå säger att detta är vägen som du just nu ska gå.

Jag har lärt mig att någon har ritat en karta för mitt liv och det är bara att följa vägen som är utstakad. Denna någon har gått före och märkt ut vägen men går också brevid mig hela tiden, jag får och vill lita på detta. Att gå i tro är inte alltid lätt för huvudet vill ju också vara med och tycka till om vad som är rimligt. Men för varje gång hjärtats röst fått råda så har det blivit bäst. I hjärtat finner jag kartan och pilen som visar riktningen. Jag ser och hör den när jag är medvetet närvarande i mig själv, här och nu.


24 juni 2012

Att susa fram i 120 och att ta ett steg


Eftersom vi landade med flyget i Santiago de Compostela fick vi åka taxi ner till Porto där vi skulle starta vandringen. Vi åkte på fina släta vägar ibland högt upp i luften antagligen för att göra vägen så platt som möjligt. Utanför fönstret såg vi ett fantastiskt grönt och böljande landskap men ack så bergigt. Vi passerar orter vars namn jag känner igen från min tid av förberdelser och områdena verkar aldrig vilja ta slut. Å, för första gången funderar jag på vad har jag egentligen gett mig in på. Jag måste verkligen vara galen jag ska gå tillbaka och det är ju bara berg!

Fast det som tog 2,5 h att susa förbi i 120 km/h ska jag använda 10 dagar och kanske si så där ca 100 steg i minuten. Det är som lite skillnad och jag minns orden vi fick från våra gymnastiklärare när vi slutade årskurs nio för många år sedan men orden har följt mig:
"Livet är inte en 100 meters bana.
En 100 metersbana ska man springa över så fort man kan.
Nej, livet är en blommande doftande trädgård.
Vårda och  njut av allt".

Jag ska inte ta mig tillbaka på samma tid som jag åkte ner. Jag ska stanna upp och njuta av livet och det som kommer i min väg. I den vandrandes hastighet kommer jag se och känna så många fler detaljer än jag ser uppifrån i 120 km/h.

När jag sedan står där vid min första vägvisare som visar åt vilket håll jag ska gå så ser jag inte bergen och jag tänker inte på dem heller, jag tänker inte på målet om 10 dagar eller ens samma dag. Jag ser bara gatan som pilen visar på och min uppgift är att ta ett steg och när jag tagit det steget då ska jag ta nästa steg. Jag behöver inte tänka att jag ska upp för en massa berg eller gå en väldigt lång sträcka, just här och nu är det ett enda jag ska göra är att ta ett steg. Förr eller senare kommer jag till berget som är så brant att jag nästan faller baklänges av tyngden från min ryggsäck och då gäller det att tänka samma tanke "Din uppgift här och nu är att ta ett enda steg".

Jag tänker att med samma inställning till livets motgångar och vedermödor så går det lättare att hantera dem. Jag behöver inte se hur jag ska lösa något fem steg framåt för allra först måste jag ta ett steg och det steget ställer mig i en ny position som gör att nästa steg inte alls blir lika svårt som det först såg ut.

I detta mitt tidsmellanrum då inga telefoner, internet, radio och andra nya högteknologiska saker stört min tillvaro. Har jag gått ner i varv och bara fått njuta av ett enda stort här och nu! Ett steg i taget förde mig ända fram och det var inte alls så  jobbigt som det såg ut i 120 km/h. Å, som en vandringsvän uttryckte det och det som jag själv så många gånger tänkt och sagt: Ingenting är omöjligt, det omöjliga tar bara längre tid. Ett steg i taget helt enkelt och det steget är inte omöjligt tillslut kommer man fram.

23 juni 2012

Mellan dröm och verklighet

Vandrar igen med svensk mark under mina fötter och försöker smälta, ta in och finna ord på allt vad jag varit med om. De 10 vandringsdagarna har inneburit 10 olika etapper som börjat med morgon och avslutats med kväll och en god natts sömn däremellan. Solen sken, vinden blåste, träden gav skugga och regnet föll men i vilken mängd har jag ingen uppfattning om. Allting smälter samman till en enda stor helhet det går inte att skilja den ena dagen från den andra. Där och då var ett enda stort nu där jag inte visste något om världen än mindre vilken dag det var. Det enda jag visste var att jag skulle ta mig här  ifrån och dit.
På frågan: Var det som du förväntade dig? Svarar jag: Innan försökte jag föreställa mig vad jag skulle vara med om och kunde inte. Därför hade jag inga föreställningar eller förväntningar det blev som det blev och det var fantastiskt. Jag fick nog det jag behövde just nu. Det gav ett andningshål och det gav mersmak.

Allt känns ännu som en dröm att det inte riktigt har hänt. Jag har ju levt med detta så länge men orden kommer sakta och det blir verkligt allt eftersom. Reflektionerna och tankarna tar form lite i taget.

19 juni 2012

Vandring dag 10

Denna dag är den sista på Camino de Porutges och när dagen gryr i Padron har jag ca 24 km framför mig till Santiago de Compostela. Den sista dagen tar jag mig genom skogar av pinje, eukalyptus och ek, och så småningom mer trafikerade farleder allteftersom jag närmar mig målet. Leden omfattar en omväg förbi ruinen Castro Lupario. Sedan är målet, katedralen i Santiago, nått!

Många erfarenheter, möten och mycket mer bär jag med mig vidare genom min vandring i livet.

Santiago de Compostela
Läs mer: http://www.galiciaguide.com/Santiago-index.html
Titta på: http://www.youtube.com/v/_4mRnoZuiZU&fs=1&source=uds&autoplay=1
Hur är vädret: http://weather.yahoo.com/spain/galicia/santiago-773998/

18 juni 2012

Vandring dag 9

Dagens vackra vandring på 18 km från Calda de Reis till Padron går genom Bermana-dalen och ner till Valga-dalen, platsen där Sankt Jakob kom till Iberia. När jag lämnar staden passerar jag en fontän med varmt vatten som gav staden dess namn på romarnas tid.

Padron
Läs mer: http://www.galiciaguide.com/Padron.html
Titta på: http://www.youtube.com/v/WWvmvRqE5Vw&fs=1&source=uds&autoplay=1
Hur är vädret: http://www.accuweather.com/en/es/padron/305256/weather-forecast/305256

17 juni 2012

Vandring dag 8

Idag går vandringen till Caldas de Reis en sträcka på ca 23 km där större delen av dagens sträcka går genom mjuka floddalar och längs skogsstigar. Sträckan från Ponteverda går via Santa Maria Alba - San Amaro - över bron i Puente - Rotondo - Tívo till målet Caldas de Reis.

Caldas de Reis
Läs mer: http://www.secretdestinations.com/galicia-pontevedra-caldas-de-reis.html
Titta på:http://www.youtube.com/v/_VcTps3m3W0&fs=1&source=uds&autoplay=1
Hur är vädret: http://www.tutiempo.net/en/Weather-Caldas-de-Reis-E36050.html?data=details

16 juni 2012

Vandring dag 7

Idag väntar en intressant sträcka vid inloppet till Ria de Pontevedra. Vandringen går genom blandskog upp till Alto de Lomba, ner till havet vid Arcade och sedan längs uråldriga stenstigar till provinshuvudstaden Pontevedra. Sträckan från Redondela till Ponteverda beräknas till ca 18 km.

Läs mer: http://www.galiciaguide.com/Pontevedra-index.html
Titta på: http://www.youtube.com/watch?v=o2fArFTs1C4
Hur är vädret: http://www.galiciaguide.com/Pontevedra-index.html