28 januari 2012

Vad bär vi på?


Sedan någon vecka har jag i mina fysiska förberedelser börjat vandra med ryggsäck packad med några kilo vatten för att få lite tyngd i den. Insåg att den ryggsäck jag har inte kommer att funka i längden då den blir mer smärtsam än hjälpsam. Så nu har jag en väska hemma för att prova om den känns bra när jag bär omkring på den ett längre tag. Det är ju en hel vetenskap att bära rätt och dra i rätt remmar, i rätt ordning samt hur man smartast packar utifrån tyngd och behov också.

Allt detta förde idag mina tankar in på den där ryggsäcken som kallas livets ryggsäck. Den som vi alla bär på och som vi också packar på olika sätt. Hur lätt är det inte att bara stoppa i den en massa saker bara för att det finns plats i den. Jag kommer ihåg ett tillfälle i högstadiet då vi var några elever som skulle testa det här med friluftsliv och vandring. Vi fick en massa saker vi skulle packa i varsin ryggsäck trangiakök, mat, ätsaker, sovsäckar med mera. På något förunderligt sätt fyllde de övriga sina väskor med skrymmande saker och i min hamnade de tunga sakerna. När min var så tung att jag precis orkade bära den var de övrigas väskor fulla och jag hade fortfarande utrymme. Det slutade med att de tunga kvarvarande sakerna stoppades i min väska trots mina protester. Ingen ville lyssna på mig deras väskor var ju fulla. När vi kommit fram skulle någon flytta på min väska och säger "Oj, vad tung din väska är!" Inte förrän då, förstod de vad de hade gjort när de tvingade mig till att bära de extra tunga sakerna.

Ibland är det kanske så att vi lägger bördor i andras väskor för de verkar ändå ha utrymme till det. Trots att vi inte vet vad som redan finns där i väskan. Ibland packar vi själv den med saker som dyker upp många små saker de är ju så små och tar ingen plats men tillsammans blir det stort och skrymmande. Någon sa till mig för ett tag sedan att livet är en resa och med oss har vi en väska som vi ibland behöver ta av oss och gå igenom. Det ger oss möjlighet att rensa ur sånt där onödigt som vi inte längre behöver. Å, bara behålla det allra viktigaste i den så vi inte bär på onödig tyngd genom livet.

Kanske är det så att vi inte helt kan rensa ut saker som hamnat i vår mentala ryggsäck. Däremot kan vi när vi går igenom ryggsäcken packa om de där sakerna som vi inte helt kan lämna. Vi kan se till att det får en plats där den inte tynger eller är i vägen så kan vi bära våra erfarenheter på ett klokt och sunt sätt. Kanske ska vi se till att minska ner utrymmet i den mentala ryggsäcken också så vi inte luras att bära på sådant som inte är vårt eller är onödigt. Det tar tid och är slitsamt många gånger att göra men ändå så spännande att upptäcka nya saker i mig själv och andra.

Hur ser din ryggsäck ut? Är den stor? Vet du vad som är i den? Brukar du gå igenom och rensa den ibland?

2 kommentarer:

  1. Det tål att fundera på, vad är det egentligen som är nödvändigt? Ofta är det så att man bara har nytta av en bråkdel som man bär med sig.
    Jag tror att alla erfarenheter man gör under livsvandringen kan betydelse kanske till och med verka utvecklande. Men de som bestiger berg lämnar huvuddelen av sin packning vid baslägret för att kunna nå målet.

    SvaraRadera
  2. Tack för bilden av att lämna packningen vid baslägret. Den väcker tankar allt behöver vi inte bära på hela tiden. Absolut behöver vi erfarenheterna som berikande kunskap och de utvecklar oss. Men vi får välja hur vi använder dem och vilka vi bär med oss eller lämnar vid baslägret.

    SvaraRadera